För några dagar sedan fick jag en kommentar med lite frågor som jag tänkt försöka svara på så gott jag kan.

Annika J. skrev:
Hur ser du på dig själv efter din graviditet? Helt ärligt. Vad tycker du om dig själv? Hur ditt förhållande med din sambo förändrats på något sätt?
Prioriterar ni annorlunda nu?
har ni fortfarande tid för varann och finns mys med på kartan? =)
Detta hade varit väldigt väldigt intressant att läsa om i ett eget inlägg då det verkar vara så olika för alla!

tack för en superblogg!

Jag ser mig själv som samma Clara som innan, dock även som mamma och därför med andra prioriteringar. Som person tycker jag om mig själv. Jag är nöjd med vem jag är, med hur jag är som min egen person och nöjd med hur jag är som mamma. Jag vet att jag är en bra mamma. Om någon hade ifrågasatt mig så hade det runnit av mig rätt snabbt. De första veckorna efter att Charlie kom kände jag mig bara som mamma, men allt eftersom tiden går så kommer man tillbaka till sig själv och lär sig att både vara mamma och sin egen person.

Utseendemässigt är jag väl inte direkt speciellt nöjd. Jag har gått ner min vikt men min mage är ju inte det den en gång var så att säga. Det är rätt tråkigt med tanke på att min mage innan var den kroppsdel jag faktiskt gillade på riktigt och därför prytt med en tatuering över hela alltihopa. Den är inte heller vad den en gång var. Därför ska jag hitta en snygg baddräkt till nästa år! Mitt hår är för övrigt också katastrof. Men det ska jag försöka lösa nu när skattepengerna kommit (!!!!!). Sammanfattningsvis så är jag inte speciellt nöjd med mitt utseende så här efter graviditeten (vet inte om jag var så mycket mer nöjd innan heller egentligen) men samtidigt känns det som att det finns hopp!

Mitt och Fredriks förhållande blir bara bättre och bättre. Det var bra redan innan men när Charlie kom blev allting helt. Nu är vi en familj vi tre. Och det känns underbart. Jag trodde att Fredrik och jag redan var så nära varandra man kan komma men att få barn gjorde att vi kommit ännu närmre varandra. Men småtjaffs sker också här hemma, man har rätt att bli irriterade på varandra ibland tycker jag!

Vi prioriterar absolut annorlunda nu. Eftersom att man vill ha så mycket tid så möjligt tillsammans så blir det att vissa saker prioriteras lägre. Fredrik tränar mycket mer sällan nu. När han slutar jobbet så vill han komma hem till oss innan Charlie lägger sig istället för att komma hem sent på kvällen. Matlagning prioriteras också bort. Det blir mest mat som går hyffsat snabbt, då och då blir det mer avancerade saker. Vi prioriterar helt enkelt att umgås tillsammans som familj först och främst. Men vi ser även till att ge varandra egentid.

Och javisst har vi tid för varandra! Just nu är Charlies kvällar lite knasiga men sen han var cirka 6 veckor så har han somnat kring 19-19.30  och sovit till omkring 23-01 innan han vaknat första gången. Så vi har gott om tid för varandra på kvällarna. Så visst finns det tid för mys! :) Vissa kvällar blir det dock att man bara kollapsar i soffan framför teven såklart, haha.

Nu har jag försökt svara så gott jag kan :)